Nya enkla jobb – inte så enkelt!

I en tidigare artikel (Svart ekonomi – ett slukhål för de enkla jobben) beskrev jag hur de nya enkla jobb som behövs delvis kunde ”skapas” genom att nuvarande ca 300 000 svarta jobb konverteras till vita. Tyvärr räcker inte det då de svarta jobben inte är nya utan redan utförs av många av de människor som skulle komma ifråga för de vita jobben och behovet av nya jobb är därför ännu större. En anledning till det är att de svarta jobben konkurrerat ut de vita så det är inte säkert att 300 000 svarta jobb motsvaras av lika många vita. I svensk ekonomi finns det inte möjlighet att betala en vit, rimlig lön för vissa enkla jobb, alltså finns de inte utan arbetet utförs av var och en som har behovet.

Antalet existerande vita enkla jobb (240 000) måste alltså ökas om lågutbildade invandrare skall bli självförsörjande. För att inte urholka den svenska ekonomin måste merparten av de nya jobben vara kommersiella och inte betalda av skattepengar. Riktiga jobb kan inte skapas utan uppstår genom en växande ekonomi och genom innovationer.

Även om ekonomin växer kommer de flesta nya enkla jobben att uppslukas av den svarta ekonomin som jag visade i förra artikeln. Alltså måste den svarta ekonomin ”elimineras” om det överhuvudtaget ska uppstå tillräckligt många nya och vita enkla jobb. I fortsättningen förutsätter jag alltså att den svarta arbetsmarknaden är borta genom de åtgärder som föreslås.

De enkla jobben i tillverkningsindustrin har redan försvunnit. Det började på allvar redan i mitten av förra århundradet genom automatiseringen. Socialförsäkringssystemet har också bidragit.

Personalintensiv produktion har till stor del flyttat utomlands men huvudkontoren, forskningen och utvecklingen finns fortfarande kvar i Sverige. Där finns dock inte många enkla jobb.
Att gå tillbaka till personalintensiv produktion i Sverige är inte möjligt om vi inte ska sänka vår standard radikalt och det skulle ändå inte fungera då automatisering är så väsentligt mycket billigare, speciellt med nära-noll ränta.

Behovet av nya enkla jobb just nu har beräknats till 111 000 och om man tar hänsyn till fortsatt invandring av lågutbildade personer blir behovet ännu större. Vissa uppgifter anger att vi faktiskt behöver 750 000 nya jobb för att nå de låga arbetslöshetssiffror som är regeringens mål och man kan anta att nästan en halv miljon av dessa är enkla jobb som behövs inom några år. Om Pensionsmyndighetens prognos slår in kommer flera miljoner nya jobb att behöva skapas till 2060 och en stor del av dem måste vara enkla. Det förefaller vara helt orealistiskt

För att tillfredsställa det omedelbara behovet måste vi expandera Sveriges ekonomi. Idag finns i Sverige ca 5,3 miljoner vita jobb av alla kategorier och detta måste ökas till ca 6 miljoner varav ca 12,5% då måste vara enkla.

Vi måste alltså öka antalet enkla jobb med minst 50% nu och kanske 500% på sikt.

Utöver utbildning som tar lång tid, om man är analfabet eller bara har 3-årig koranskola på arabiska som bakgrund, men är långsiktigt viktigt, kan ett begränsat antal skapade samhällsnyttiga jobb som t.ex. bättre städning på sjukhusen, bättre snöröjning och parkunderhåll ge ett visst bidrag. I övrigt måste man öka antalet vita enkla jobb (240 000) inom de kommersiella områden där de redan finns. Att enkla jobb lätt ersätts av automatisering och robotar i de flesta branscher gör att man inte kan räkna med någon stor tillväxt av enkla jobb inom andra områden.

De största områdena med enkla jobb är bygg, anläggning, städning och hemtjänst och restaurang och där finns idag ca 150 000 enkla och vita jobb (statistik från 2015). Inom övriga områden såsom tidnings- och reklamutdelare, lagerarbetare, fönsterputsare m.fl. finns resten d.v.s. ca 90 000 jobb, men dessa jobb kommer inte att öka i antal utan snarare minska då de delvis ersätts av robotar och tekniska lösningar (t.ex. fönsterputsrobotar och digital distribution) eller blir mer kvalificerade.

Inom den första gruppen skulle antalet jobb kunna öka om svensk ekonomi växer och de svarta jobben antas inte existera. Hur många jobb som tillkommer beror starkt på hur ekonomin växer. Eftersom procenttalet (5%) av antalet enkla jobb varit konstant i 30 år med tillväxt är det osannolikt att det kommer att ändra sig nu även om tillväxten fortsätter. För att det skall uppstå 150 000 nya enkla jobb inom de aktuella sektorerna, krävs alltså att dessa sektorer fördubblas i storlek. För bygg och anläggning är det tänkbart om man satsar mycket på bostäder och infrastruktur. Städning och restaurang följer delvis med, men en fördubbling av sektorn kräver att fler har råd att köpa städning och äta på restaurang. Vid en växande ekonomi är det inte osannolikt. En kraftig reell ökning av BNP per capita är alltså nödvändig. Den lilla ökningen de senaste åren beror på låneekonomin (privat och kommunalt) samt på statligt stöd som bekostas av omfördelningar. Detta kan inte fortsätta utan BNP måste öka genom verkliga kommersiella faktorer såsom högre produktivitet per capita och mer export, om inte vår gemensamma standard ska sänkas radikalt.

Högre produktivitet per capita uppstår inte genom ett större utbud av arbetskraft och lägre löner utan genom innovationer och rationaliseringar.

För att åstadkomma denna utveckling krävs tillgång till hög kompetens, ett företags- och entreprenörsvänligt klimat, ett bra fungerande utbildningssystem, ett skatte- och bidragssystem som premierar arbete och lojalitet mot samhället och uppmuntrar goda insatser och eget ansvarstagande samtidigt som det ger trygghet och förutsägbarhet, väl fungerande infrastruktur och att rättsstaten upprätthålls. Det krävs också en kultur som skapar sammanhållning och som definierar det svenska samhället.

Idag kan alla dessa faktorer ifrågasättas och det syns få tecken på förändring oberoende av vilken partikonstellation som har makten. Inget riksdagsparti har något program som effektivt eller trovärdigt adresserar alla dessa frågor. Det är också viktigt att svensk kultur och miljö är attraktiva så att kompetenta och driftiga människor stannar i Sverige och kommer till Sverige när de behövs. Dagens "kompetensutvisningar" är katastrofala i sammanhanget.

Listan av krav är lång men allt det måste prioriteras för att Sverige ska nå framgång i den globala världen och inte sjunka tillbaka till ”tredje världen status”. Fördelen med en sådan politik är att den också gör att det uppkommer nya jobb inom både nya och gamla branscher men merparten av dessa är kvalificerade jobb, som dock skapar högt förädlingsvärde. Det kommer att behövas om stora befolkningsgrupper är under utbildning eller arbetslösa.

Att kunna uppnå 12,5% enkla jobb förefaller däremot mycket osannolikt. Möjligen kan de ökas med ca 150 00 så att vi av 6 miljoner jobb får 6,7% enkla jobb som inte är direkt skattefinansierade. Att vi till 2060 skulle få fram 1,2 miljoner enkla jobb av totalt 9 .miljoner jobb (13,3%) verkar ännu mer orealistiskt men det skulle behövas om befolkningen blir 15 miljoner varav 7 miljoner är invandrare med låg utbildning under en 80-årsperiod.

Det är ändå väldigt viktigt att ekonomin växer och samhället utvecklas i modern riktning! På grund av automatiseringen och robotiseringen samt anpassningen till det digitala samhället riskerar mer än hälften av alla dagens jobb att försvinna inom en tjugoårsperiod. Detta enligt en rapport från 2014 utgiven av Strategiska Forskningsstiftelsen. Ett bra exempel på vad som kan hända gäller transportsektorn där mer än 100 000 jobb kan ersättas av självkörande fordon. Frågan uppstår alltså hur ska vi undvika att 6 miljoner jobb i praktiken blir 3 miljoner jobb och 3 miljoner arbetslösa. Eller ännu värre 6 miljoner arbetslösa 2060!

Detta tänker jag skriva om i en annan artikel.

Tags: